All By Myself...

Idag var det dags att påbörja den nya träningsregimen enligt det schemat jag visade förra veckan och jag kommer träna hemma/ute så länge det är möjligt, gymmet känns så läskigt utan Jenny! Det som känns väldigt skönt och som har lättat lite på pressen är att jag har lagt löpningen och träningen på olika dagar, för jag har varit orolig att jag inte ska orka hela passet och därför hållit igen på det ena eller det andra. Nu kan jag förhoppningsvis ge järnet och optimera utvecklingen i både löpning och styrka.

Jag packade i alla fall med mig lite saker i ryggsäcken och tog vovvarna på en 15 minuters PW som uppvärmning -- inte deras favorithobby! Man hinner ju varken lukta eller pinka på någonting tycker de! =)
Sedan hade jag sådan tur att "min" lekpark var ledig OCH låg i den enda pölen av solsken i hela vårat kvarter! När barnen återkommer får jag leta efter ett nytt perfekt träningsställe. Men jag tror jag har kommit på min recept på framgång när det gäller träning: ärlighet, självkritik och planering. För jag VET att jag är bekväm av mig och kan jag komma på en ursäkt för att inte "kunna" träna --så gör jag det. Så det måste vara enkelt, tillgängligt och inte behöva ta flera timmar att genomföra.
Så idag var planen att genomföra en cirkelträning utomhus och sedan mage & armar inne, vilket jag också gjorde, men jag började med 5 burpees från sandlådekanten... =) Cirkelträningen blev 4 varv som följer och 1 minuts vila mellan varje:
*Utfall 10 reps
*Armhävningar
*Bäckenlyft
*Crunches
Folk som gick förbi kollade lite konstigt på mig, men ska man träna så ska man! =)
När jag var klar med det så tog vi oss fort hem och jag vill lova att det var lockande att ta hissen upp, men vi tog trapporna i alla fall!
Inne så hade jag redan gjort i ordning med hantlar och tyngder, så jag kunde köra igång direkt:
*Hantelrodd 3*10 reps/sida 8 kgs
*Axelpress 3*12 reps 2 kgs
*Plankan 3*30 sek.
*Bålrotationer 3*20 reps

Efteråt var jag rätt mör kan jag erkänna och jag ÄLSKAR att Jenny kör pass där man får träna igenom HELA kroppen! Jag tränar mycket hellre alltihop varannan dag, än olika muskelgrupper varje dag. NICE! Känner mig AWESOME och sjukt nöjd!

Visst ser den stora lite maffig ut i alla fall??? =D Vikterna är 8 kgs och sedan väger själva hanteln lite!

Mitt Andra PT-Pass!

Idag var det dags att träffa Jenny igen och jag var lagom mör i benen efter gårdagens 13 kilometer med hundarna i hyfsat tempo, så jag var inte riktigt lika uppkäftig som sist...

Idag visade Jenny sin elaka sida direkt, genom att presentera mig för hennes kompis: Vågen. Jag som precis kommit överrens med min egen våg här hemma... Den som Jenny har är ju sjukt mycket mer påstridig och har koll på ALLT: fettprocent, muskelprocent och såklart vikt. Det visar sig att min egen våg är en back-stabber och hädanefter kan prata med sina nya kompisar i soprummet! Så går det när man sviker mig. =D
Så det var inte så roligt att få det svart på vitt, men det hjälper inte att gräma sig över --det är bara att göra något åt saken och det är ju det jag har Jenny för. Inte för att få mig att tycka att jag är perfekt som jag är -- utan att ta mig tillbaka till den jag egentligen är och alltid har varit innan Soffan fick mig i ett fast grepp. Så jag tror att vi kom upp i 47 % kroppsfett och 24% muskler eller så och då är väl målet att få det motsatta förhållandet under 2013...
Sedan var det dags att lära känna nästa nya kompis: Löpbandet. Jag har alltid bävat för att springa på löpband, jag har varit rädd att de ska gå sönder när jag dunsar ned med fötterna och att det ska sluta med att jag snavar på min egen fot och kollapsar och åker med bandet ned på golvet... Det skulle kunna hända, men vår första dejt gick ASBRA!
Jenny hade räknat ut att mitt mål med PHS innebär ett tempo på 12 km/h och idag springer jag på ca 8,5/9 km tempo. Så vi började med att ställa in distansen på 1 kilometer och tempot på 9 km/h och det kändes väldigt nice med underlaget och jag ställde in blicken på parkeringen utanför och kopplade bort allt annat. Jenny gick runt och kollade och pratade och sa att jag inte behövde svara, vilket nog var tur, för då hade jag nog ramlat! Jag är den första att erkänna: jag har INGEN simultankapacitet! =)
När jag hade kommit igång lite så höjde Jenny till 10 km/h under en intervall och sa att det gav mig ett mycket bättre och mer korrekt löpsteg och det kändes väldigt skönt i kroppen att sträcka ut ordentligt! Sista intervallen höjde hon upp till 10,5 km/h och jag är så glad över att jag klarade det och kroppen kändes genuint lycklig av den lilla löpturen. Så nu är målet att intervallträna hastigheter på löpbandet och jobba på distansen ute, oavsett tempo.
Därefter var det dags för cirkelträning och jag tänkte att så rund som jag är så borde jag vara rätt bra på den här övningen -- men det visade sig att det inte hade något med saken att göra! Istället var det 4 övningar som man gjorde i följd, 1 minuts vila och sedan på't igen och totalt 3 varv idag.
*10 utfallssteg
*10 armhävningar på knä (golv)
*10 bäckenlyft på boll
*15 crunches

Det kändes helt klart, men det gick riktigt bra tycker jag! Rätt mentalitet och jävlaranamma så går det mesta.

Sedan var det dags att utveckla roddmaskinen som jag började med förra gången: hantelrodd. Jag fick börja med en 10 kgs hantel och det gick bra med vänsterarmen, men höger är lite för klen än så länge -- så vi bytte ned till 8 kgs. Det viktiga för mig är att verkligen få in korrekt teknik redan från början, vikterna kommer med tiden. Det är så himla lätt att lära fel, mycket svårare att lära om.
Efter det kom en av mina absoluta hatövningar: axelpress... Det är helt sinnessjukt hur klen jag är i de musklerna! Jenny gav mig först 3 kgs hantlar för 10 reps, sedan ökade vi upp till 4 kgs och det sved som f***n i axlarna! Sista gången bad hon om 12 reps och hjälpte till lite de sista när armarna var som sönderkokt pasta!
Därefter började vi prata mer om PHS och arbetet som förhoppningsvis ska ta mig FÖRBI fystesterna med flying colours och då kom vi in på burpees. Jenny visade hur de ska se ut och som vanligt ser det lika lätt ut som att andas eller gå rakt fram när hon gör det. Jag fick börja med att göra dem mot step-up brädan på högsta och gjorde 10 st. Sedan sänkte hon ned den till en lägre nivå och då började det bli jobbigt i låren, mjölksyran från utfallen började smyga sig på... Tillsist fick jag prova på 2 riktiga och SATAN så jobbigt! Jag tror inte jag klarade en enda... Men nu har jag en fixerad målbild och det är ju en övning som jag kan göra var som helst, när som helst, precis som plankan -- men som verkligen tvingar hela kroppen att jobba! Så Jenny tyckte jag skulle ha som mål att få ihop så många burpees som möjligt på en vecka, typ 100 stycken och sedan utmana mig själv att öka antalet vecka för vecka.



Såhär är drömmen att det ska se ut! =D

Efter det gick vi över till rygg och mage, först ryggresning med vridning på boll. Alltså, jag har svårt för den där bollen, i alla fall när man ska ligga på mage på den... Det känns som jag får allt fluff tryckt uppåt och därmed inte får den lilla rörlighet jag har att funka ordentligt. Jag känner ju fortfarande att det tar på ryggen, men jag föredrar att göra den i ställning. dock är jag fast besluten om att övervinna alla mina "fobier" inom träningen och kommer därmed att jobba med bollen parallellt.
Vi avslutade med 2 set av plankan (30 sekunder) och bålrotationer med 1 kgs boll 20 reps. Vi gick lite mer in på tekniken här och att jag kan fokusera mer på det när jag tränar hemma, än att jag har ett tungt motstånd.
Efter detta var jag rätt mör, men inombords känner jag mig pånytt-född! Det är så fantastiskt roligt och givande att träna med Jenny, jag önskar jag hade råd att göra det varje dag! Hon har en förmåga att få ur en det sista, som man inte ens visste att man hade. Jag längtar redan till vår nästa träff om två veckor!

Nu är min egen vecko-träningsplan som följer (med reservation för de dagar jag jobbar och ibland inte orkar göra något alls när jag kommer hem):
Måndag: styrka
Tisdag: löpning
Onsdag: styrka
Torsdag: löpning
Fredag: styrka
Lördag: löpning
Söndag: VILA

Om jag håller det OCH jobbar på kosten (suck...) så borde det komma resultat snart... Jag ska nog visa Jennys våg att jag inte ger mig i första taget -- SPARTAN YEAH!!!

Aj, Oj, Aj, Aj...

Hmm... Det där med stretching kanske inte är en så dum uppfinning trots allt?... Min kropp har protesterat mer och mer våldsamt ju längre dagen har gått! Jag tycker i och för sig att det är skönt med träningsvärk, men det gäller mest när man får ligga still och inte måste fara runt som en skållad råtta.
Vi åkte upp till sjukhuset och satt hos pappa någon timme, sedan ställde vi bilen vid Hammarbyverket och gick runt hela Hammarby Sjöstad, en skön kvällspromenad på 6,5 km avverkad på 1 timme och 14 minuter. Det var rätt kallt och kroppen började mer och mer påminna mig om morgonens aktivitet, men inte trodde jag att det kunde bli så illa som det blev när vi kom hem...
Jag skulle resa mig ur soffan och hämta en sak i köket, men när jag reste mig så orkade höger lår inte hålla mig upprätt, utan jag ramlade ned i soffan igen! Jag insåg att jag inte skulle komma upp igen, så jag kapitulerade, svalde stoltheten och började krypa ut mot köket (all means to an end!), men på vägen dit insåg jag att armhävningarna hade tagit all kraft ur armarna och således kollapsade jag framstupa ut på hallgolvet och landade med näsan bland skor och hundkoppel. Att jag sedan började skratta så jag inte kunde få luft gjorde det inte lättare och jag hörde Anders kippa efter luft bakom mig! Efter en smärre evighet av konstant asgarv så bestämde jag mig för att åla ut i köket, vilket var svårt eftersom jag inte kom runt ordentligt och det var minst lika jobbigt som att krypa. Det hela slutade med att Anders fick ta i för kung och fosterland och slita upp mig i en enda, snabb rörelse. Vi höll båda på att krascha baklänges genom badrumsdörren... =)

En helt vanlig kväll hos familjen Wallin Bååth/Holmberg! Hur har er kväll varit?