Men Sluta!!!

Det gör ont! Förbannat ont till och med! Och jag gnäller inte i onödan. Men mina underben mår inte bra, jag kan inte ignorera det mer. Jag mailade med Jenny idag och hon har "förbjudit" mig från att springa, då risken för att jag ska få benhinneinflammation är väl hög. Det känns sjukt orättvist när jag äntligen kommit igång och faktiskt kämpar på! Men idag har jag även haft problem på jobbet för att det gör ont bara att stå och då kanske inte löpning är optimalt... Fast jag funderar på att göra ett försök utomhus i morgon kväll om benen inte gör fullt så ont. Tydligen så är det bytet av underlag som pajjar benen och jag tyckte att jag tog det lugnt, men jag hade bevisligen fel. Jag blir så arg och frustrerad på min kropp när den går emot mig på ologiska sätt! Att den inte orkar vad som helst köper jag, men att inte kunna löpa 2 kilometer för att jag gör det på ett löpband??? Mesigt!

Just nu är jag arg, stressad och irriterad! Lyckos Anders som får bo ihop med mig! =)

Powerstart!

I morse smög jag upp innan resten av familjen och traskade iväg till gymmet i snön. På vägen dit funderade jag mycket kring smärtan i benen och löpträningen och insåg att jag redan blivit rädd för att försöka igen -- inte bra!!! Och är det något jag har lärt mig efter alla år med hästarna så är det att man måste tackla det man är rädd för på direkten.

Sagt och gjort, jag bytte om och gick sedan upp på bandet, där jag började med att gå 5 minuter. Sedan ställde jag in det på 1 kilometer och sprang i omväxlande 8,5 och 9,0 km-tempo, nästan inga känningar i benen alls!!! Sluttiden blev 07:03 minuter, mycket nöjd!
Därefter gjorde jag det felaktiga valet att köra mina cirklar åt andra hållet, så jag började med:

3*10 boxjump
3*20 enarms hantelrodd (8 kgs)
3*20 sidestep på stepup-bräda
3*10 rep i kabeldrag (10 kgs - ökning med 2,5 kgs)
3*10 benböj med boll (2 kgs)

3*10 utfallssteg
3*10 armhävningar
3*10 burpees
3*10 axelpress med kettlebell (8 kgs)
3*10 bäckenlyft

1*60 sekunder plankan
3*20 russian twist (2 kgs)
1*60 sekunder plankan
3*12 crunches på boll
1*60 sekunder plankan

Det var inte bra att köra dem i omvänd ordning!!! Mina ben var helt paj när jag skulle köra utfallsstegen... =/ Antar att jag gör som Jenny säger, ordagrant, i fortsättningen... =)

Vintervanor...

Idag var det som sagt första dejten med löpbandet på 2 kilometer och det kunde ha slutat med förskräckelse! Jag gick först 2 minuter och sedan stannade jag för att fixa med iPhonen och hörlurarna (det är sjuuukt dålig musik på mitt gym!!!) -- sedan ställde jag in bandet på 2 km och startade det och RunKeeper-appen samtidigt. Började att springa i 7,5 km/tempo några hundra meter, för att sedan lägga mig på 8,5 km/tempo som kändes helt okej. Efter att jag hade passerat kilometern så började det ta emot lite grann och jag hade blivit väldigt störd av att en kille hade börjat springa två band bort... Så jag tänkte (genialisk idé såklart) att jag skulle testa att blunda och springa för att fokusera bättre... Ja, ni kan själv räkna ut vad som hände... Efter några sekunder slog jag upp ögonen och ramlade av bandet! Jag slog mig inte, stukade bara stoltheten lite, men det får jag skylla mig själv för när jag är så korkad! Det måste ha sett sjukt roligt ut! Jag hade skrattat på mig om jag hade sett någon göra det, så jag hoppas att jag bjöd någon på ett gott skratt... =)
Tyvärr så fanns det tydligen ingen täckning inne på gymmet, så Runkeeper fungerade inte... =( Men enligt löpbandet (som jag knappt har lärt mig att slå på än...) så sprang jag 2,10 km på 15,34 minuter, vilket jag får till 07:30 min/km och det känns väldigt bra! Jag springer numera hela tiden med magen mot handtaget längst fram och det är nog en bra taktik, dessutom känns det som att jag hela tiden ger järnet då och det höjer motivationen.

Sedan tog jag bilen och drog upp till Hellasgården för typ 7 kilometer i snön med hundarna, rena paradiset för hundar och matte! <3

Det är lite mycket snö här, sa Yoggi

Snygg-Harry i bästa overallen!

Mina älskade hundar!!! <3

Här brukar vi stanna och svalka oss, inte så lockande idag...

Himlen såg nästan ditmålad ut för den var så väldigt djupblå.

Skönt att spralla av sig lite utan overall innan hemfärden! =D

Men på Vintern är Soffan Rätt Skön...

Det kan man tänka och stanna kvar där! Det gjorde jag hela förra vintern, men nu verkar det ha blivit lite skillnad...
Först drog jag ut i den nyfallna snön och gick 7 km med hundarna och på kvällen så tog jag mig till sist ut på min 2 kilometers löptur, men det tog VERKLIGEN emot idag kan jag erkänna! Fast soffan är ju ännu skönare EFTER att man har tränat! =D

Inge bra tid, men jag kom ut i alla fall!

Ber om ursäkt för minen, men det var lite kallt! =D

The Words of a Stranger...

Det blev en låååång dag på jobbet, med konstanta rapporter om hur mycket regnet öste ned ute. Jag älskar regn, men helst vill jag ha det när jag kan krypa upp i soffan och läsa en bok eller två -- det kändes inte alls lika lockande som ackompanjemang till min planerade löptur.

Dagens 2:a mellanmål...

Och mycket riktigt: när jag kom hem så var det mörkt, kallt, regnade och blåste som bara den... Inte optimalt, men som tur var så kändes det ändå som att kroppen verkligen, verkligen längtade efter att röra på sig och därför kom jag också iväg ut. Det bar emot ganska rejält och benen var rätt sega efter gårdagens styrkepass. Jag var helt ensam ute kan jag meddela och var nästan på väg att ge upp efter lite mer än en kilometer, när en riktig löpare kom och sprang förbi mig, pausade till och ropade:
-Det är starkt att vara ute i det här vädret! Bra jobbat!!!
Han gjorde tummen upp mot mig och medan jag pep "Tack detsamma" så försvann han likt en gasell i natten och jag kom på mig själv med att le. Det betyder så grymt mycket att någon ser att man kämpar, att någon ger beröm när det är svårt och jag ser att ni läser och det gör mig så glad -- men jag önskar att ni någon gång lämnade några ord efter er... Min resa är lång och jag behöver lite hjälp på vägen och när det känns tufft så kan jag läsa om igen och få ny energi och jävlar-anamma av det! Den här främlingen kommer att hjälpa mig många gånger framöver.
Så jag tuffade vidare i regnet och tog i lite mer, som för att förtjäna hans beröm ännu lite till och se på fan:

Jag kapade snitt-tiden/km med 45 sekunder och totaltiden med 1,5 minuter!!! Det är rätt jävla AWESOME! Sjukt nöjd med min insats och då kan det se ut såhär:

Happy Feet! =D

I morgon 10:00 är det dags att träffa bästa Jenny igen, hoppas kroppen håller ut! Hon har dessutom beordrat 15 minuters crosstrainer innan vi sätter igång och koordination är ju inte min starka sida -- så vi får väl se om jag överlever... =)

Hur går det med din träning i mörker, regn & rusk?

Andra Gången på 2 Kilometer...

Lycka!

Idag bar det emot att släpa sig upp ur soffan, lämna nya TV-spelet och ge sig ut i mörkret! Men jag gjorde det och tog med mig båda hundarna, medan Anders gick och handlade. 

Jag höll igen på tempot för att lära mig att träna med en skön känsla i kroppen, för att skapa en mental bild som kommer att hjälpa mig ut i mörkret efter långa arbetsdagar när man helst bara vill stanna inne...  Det var jätteskönt!!! Det bara flöt på, inga känningar i ben, knän eller lungor -- så de sista 200 metrarna längde jag lätt på steget och sprang på. Det kändes inte ens jobbigt!!! Det här är LYCKA mina vänner! =D Avslutade knappt ens andfådd och inte alls så slut och illamående som jag brukar vara -- den känslan ska jag komma ihåg.

Nu kollar vi på ett hysteriskt nervös Formel 1 lopp, årets sista, och väntar på pappa och en god middag -- sedan film & mer TV-spel innan sista 60 timmars veckan på jobbet på VÄLDIGT länge! =D

Kommande veckas träning planeras som följer:

Måndag: styrka, cirkel ute + mage & armar inne (12 timmars jobb)

Tisdag: 2 km löpning ute (12 timmars jobb)

Onsdag: styrka med Jenny 3:e gången (ledig)

Torsdag: löpning 2 km ute + 13 km med hundarna (ledig)

Fredag: styrka, cirkel ute + mage & armar inne (12 timmars jobb)

Lördag: löpning 2 km ute (12 timmars jobb)

Söndag: VILA (12 timmars jobb)

See you on the Dark Side! =P

Kort Sagt...

Igår var en mycket märklig dag! Den började väldigt konstigt med att jag gick upp 06:45 på en ledig dag -- för att gå till gymmet!!! Weird... Nåväl, jag packade mina saker och traskade sömnigt iväg, lagom avis på Anders som låg kvar och sov med hundarna. Upp på gymmet och gick in med mitt alldeles nya kort och låste in mina saker i skåpet och siktade in mig på löpbandet! Det var tyst oh lugnt i lokalen, bara jag och en kille som var där.
Jag började med att gå 2 minuter och sedan ställa in mätaren på 1 km. Jag värmde upp i 8 km-tempo, för att sedan köra 10 meters intervaller på 10 km-tempo och den allra sista i 10,5 km tempo! Det var skönt att sträcka ut benen!!!
Sedan körde jag min sedvanliga cirkel med 4 set*10/15 reps: utfall, armhävningar, bäckenlyft & crunches.
Efter det gick jag bort och tog fram en bänk och 2 stycken 8 kgs hantlar för att köra hantelrodd, la en hantel på vardera sidan om bänken för att kunna göra snabba skiften och körde igång. Det kändes bra och jag började planera resten av dagens aktiviteter och mitt i ett lyft så slår det mig: mitt kort ligger inlåst i skåpet!!! Det enda jag har med mig är nyckeln till skåpet! Min hjärna börjar producera massa bilder av hur detta kommer sluta och jag går mer och mer upp i varv. Går till disken och kollar om det är någon tjej på väg in -- inte en enda! Letar efter en telefon att ringa deras dygnet-runt jour -- finns ingen... Jag inser att jag inte ens kommer UT ur lokalen utan det förbannade kortet som ligger i skåpet! Så jag kan inte ens gå hem och få hjälp av Anders, alla våra hemnycklar ligger också inlåsta i skåpet... =(
Jag försöker tänka positivt och gå tillbaka till träningen, men jag kan varken slappna av eller koncentrera mig, så jag ger upp och går till disken igen. Det kommer in en ung kille som ser snäll ut och han hälsar. Då frågar jag försiktigt om hans kort även går till damernas omklädningsrum, han säger att vi kan kolla och följer snällt med mig. Kortläsaren lyser först grönt, men slår sedan om till rött -- den vet att han är kille! Han försöker en gång till, men ringer sedan jouren. Jag får prata med dem, de ger mig en kod och jag kommer in i omklädningsrummet! Tusen tack till den fantastiska killen! =D
Slänger på mig kläderna snabbt som bara den och smiter fort därifrån innan någon hinner se mig! Nu har jag lärt mig den läxan...

Att något så litet kan vara så viktigt! =)

Det Hänger På... Fötterna!

Imorgon bitti ska jag försöka släpa mig upp och dra  till gymmet innan vi drar till Oslo -- rätt strongt om jag klarar det, när jag egentligen kunde ta lite sovmorgon... Jag tänkte börja med en tur på löpbandet, min första själv. Tänkte börja med en rask promenad typ 2 minuter, sedan lägga upp 1 km med 100 meters intervaller där jag varvar mellan 9 km/h och 10 km/h, kanske ända upp till 10,5 km/h. Det beror lite på hur kroppen känns -- jag gillar ju inte att träna direkt på morgonen egentligen.

Men nu när det snart är dags att erkänna mig besegrad och springa mer inne på löpbandet och mindre ute -- då är det dags att skaffa lite nya skor!

Wmns Free Runs +2

Wmns Zoom Vomero +6

Jag ÄLSKAR ju mina Nike Lunarglide som jag har ute, inte haft ett enda problem med knän, ben eller rygg sedan jag köpte dem -- så jag tänker att jag gillar Nike och testar ett par för inomhus-säsongen också. Jag är osäker  på om jag "får" köpa de översta, de är barfotaskor och jag har hört att det inte är bra när man är överviktig... =( Typiskt, för jag tycker de är grymt snygga! Men Vomeron är säkert skön den med! Jag ska rådfråga Jenny nästa vecka när vi ses.

Vad springer du i?

Då Har Vi Dubblat Distansen!

Jag tog mig ut tillslut, men det satt långt inne! Jag hade egentligen tänkt köra 2 km från 1/11, men så fegade jag ur och var rädd att kroppen inte skulle orka eller hålla för det, mycket för att jag mest kör på asfalt av ren lathet -- orkar inte ta mig iväg utan vill springa här hemma. Men jag är väldigt positivt överraskad till tiden och hur det kändes! Jag fick lite känningar i sidan ca 300 meter in på 2:a kilometern, men annars var det förvånansvärt mycket lättare än jag trott -- fick till och med in en liten spurt de sista 50 metrarna! =D Och tiden är inte så långt ifrån en riktigt bra tid för min del, vilket jag är sjukt stolt över!!!

Nu ska jag ut på en längre promme med grabbarna och förbi gymmet för inköp av gymkort. Imorgon kör vi styrka i mörkret, efter jobbet och innan sushi & SoA! =)

Mitt Andra PT-Pass!

Idag var det dags att träffa Jenny igen och jag var lagom mör i benen efter gårdagens 13 kilometer med hundarna i hyfsat tempo, så jag var inte riktigt lika uppkäftig som sist...

Idag visade Jenny sin elaka sida direkt, genom att presentera mig för hennes kompis: Vågen. Jag som precis kommit överrens med min egen våg här hemma... Den som Jenny har är ju sjukt mycket mer påstridig och har koll på ALLT: fettprocent, muskelprocent och såklart vikt. Det visar sig att min egen våg är en back-stabber och hädanefter kan prata med sina nya kompisar i soprummet! Så går det när man sviker mig. =D
Så det var inte så roligt att få det svart på vitt, men det hjälper inte att gräma sig över --det är bara att göra något åt saken och det är ju det jag har Jenny för. Inte för att få mig att tycka att jag är perfekt som jag är -- utan att ta mig tillbaka till den jag egentligen är och alltid har varit innan Soffan fick mig i ett fast grepp. Så jag tror att vi kom upp i 47 % kroppsfett och 24% muskler eller så och då är väl målet att få det motsatta förhållandet under 2013...
Sedan var det dags att lära känna nästa nya kompis: Löpbandet. Jag har alltid bävat för att springa på löpband, jag har varit rädd att de ska gå sönder när jag dunsar ned med fötterna och att det ska sluta med att jag snavar på min egen fot och kollapsar och åker med bandet ned på golvet... Det skulle kunna hända, men vår första dejt gick ASBRA!
Jenny hade räknat ut att mitt mål med PHS innebär ett tempo på 12 km/h och idag springer jag på ca 8,5/9 km tempo. Så vi började med att ställa in distansen på 1 kilometer och tempot på 9 km/h och det kändes väldigt nice med underlaget och jag ställde in blicken på parkeringen utanför och kopplade bort allt annat. Jenny gick runt och kollade och pratade och sa att jag inte behövde svara, vilket nog var tur, för då hade jag nog ramlat! Jag är den första att erkänna: jag har INGEN simultankapacitet! =)
När jag hade kommit igång lite så höjde Jenny till 10 km/h under en intervall och sa att det gav mig ett mycket bättre och mer korrekt löpsteg och det kändes väldigt skönt i kroppen att sträcka ut ordentligt! Sista intervallen höjde hon upp till 10,5 km/h och jag är så glad över att jag klarade det och kroppen kändes genuint lycklig av den lilla löpturen. Så nu är målet att intervallträna hastigheter på löpbandet och jobba på distansen ute, oavsett tempo.
Därefter var det dags för cirkelträning och jag tänkte att så rund som jag är så borde jag vara rätt bra på den här övningen -- men det visade sig att det inte hade något med saken att göra! Istället var det 4 övningar som man gjorde i följd, 1 minuts vila och sedan på't igen och totalt 3 varv idag.
*10 utfallssteg
*10 armhävningar på knä (golv)
*10 bäckenlyft på boll
*15 crunches

Det kändes helt klart, men det gick riktigt bra tycker jag! Rätt mentalitet och jävlaranamma så går det mesta.

Sedan var det dags att utveckla roddmaskinen som jag började med förra gången: hantelrodd. Jag fick börja med en 10 kgs hantel och det gick bra med vänsterarmen, men höger är lite för klen än så länge -- så vi bytte ned till 8 kgs. Det viktiga för mig är att verkligen få in korrekt teknik redan från början, vikterna kommer med tiden. Det är så himla lätt att lära fel, mycket svårare att lära om.
Efter det kom en av mina absoluta hatövningar: axelpress... Det är helt sinnessjukt hur klen jag är i de musklerna! Jenny gav mig först 3 kgs hantlar för 10 reps, sedan ökade vi upp till 4 kgs och det sved som f***n i axlarna! Sista gången bad hon om 12 reps och hjälpte till lite de sista när armarna var som sönderkokt pasta!
Därefter började vi prata mer om PHS och arbetet som förhoppningsvis ska ta mig FÖRBI fystesterna med flying colours och då kom vi in på burpees. Jenny visade hur de ska se ut och som vanligt ser det lika lätt ut som att andas eller gå rakt fram när hon gör det. Jag fick börja med att göra dem mot step-up brädan på högsta och gjorde 10 st. Sedan sänkte hon ned den till en lägre nivå och då började det bli jobbigt i låren, mjölksyran från utfallen började smyga sig på... Tillsist fick jag prova på 2 riktiga och SATAN så jobbigt! Jag tror inte jag klarade en enda... Men nu har jag en fixerad målbild och det är ju en övning som jag kan göra var som helst, när som helst, precis som plankan -- men som verkligen tvingar hela kroppen att jobba! Så Jenny tyckte jag skulle ha som mål att få ihop så många burpees som möjligt på en vecka, typ 100 stycken och sedan utmana mig själv att öka antalet vecka för vecka.



Såhär är drömmen att det ska se ut! =D

Efter det gick vi över till rygg och mage, först ryggresning med vridning på boll. Alltså, jag har svårt för den där bollen, i alla fall när man ska ligga på mage på den... Det känns som jag får allt fluff tryckt uppåt och därmed inte får den lilla rörlighet jag har att funka ordentligt. Jag känner ju fortfarande att det tar på ryggen, men jag föredrar att göra den i ställning. dock är jag fast besluten om att övervinna alla mina "fobier" inom träningen och kommer därmed att jobba med bollen parallellt.
Vi avslutade med 2 set av plankan (30 sekunder) och bålrotationer med 1 kgs boll 20 reps. Vi gick lite mer in på tekniken här och att jag kan fokusera mer på det när jag tränar hemma, än att jag har ett tungt motstånd.
Efter detta var jag rätt mör, men inombords känner jag mig pånytt-född! Det är så fantastiskt roligt och givande att träna med Jenny, jag önskar jag hade råd att göra det varje dag! Hon har en förmåga att få ur en det sista, som man inte ens visste att man hade. Jag längtar redan till vår nästa träff om två veckor!

Nu är min egen vecko-träningsplan som följer (med reservation för de dagar jag jobbar och ibland inte orkar göra något alls när jag kommer hem):
Måndag: styrka
Tisdag: löpning
Onsdag: styrka
Torsdag: löpning
Fredag: styrka
Lördag: löpning
Söndag: VILA

Om jag håller det OCH jobbar på kosten (suck...) så borde det komma resultat snart... Jag ska nog visa Jennys våg att jag inte ger mig i första taget -- SPARTAN YEAH!!!

Lekande Lätt!

Idag kom jag mig äntligen för att köra mitt första egna träningspass som Jenny har gjort åt mig! Jag började med 1 km löpning som uppvärmning och tog även ett snyggt personbästa med runt 18 sekunder!!! Bra jobbat tycker jag!

Sedan är problemet att gymmet som jag ska träna på, och där jag träffar Jenny, de har bara öppet måndag-torsdag 16-19... Så jag har inte kunnat lösa någon träningskort och kommer inte kunna göra det förrän jag ska träffa henne nästa gång. Vi bor i en 1:a på 37 kvm och det blir ganska trångt med utfallsgång och andra spännande övningar... Så, vad göra? Tja, utomhus finns det ju rätt mycket plats och mellan oss och pappa finns den här utmärkta träningsplatsen:

Vad tycks?!? =D

Med mig hade jag även min vice tränare Anders och hans två assistenter som övervakade passet:

Sedan hade vi diverse grejer med oss för träningen och körde igång med dagens pass!

*Knäböj: 3 set *10 reps

*Masken: 2 set *5 reps

*Utfallssteg: 3 set *10 reps

Såhär ska det se ut!

Såhär ser det ut när mjölksyran biter till! =)

*Bäckenlyft med boll: 3 set *10 reps

Ganska skönt...

Sjukt mycket jobbigare! ; )

*Armhävningar på knä: 3 set *10 reps

Tillbaka till sandlådan! =)

Sista 5 tar död på mig! Då blir jag såhär arg... =D

*Plankan: 3 *30 sekunder

Ja ja, jag vet, jag skulle sänkt ned baken mer! =D

*Sittande bålrotation: 3 set *20 reps med 2 kgs hantel

Det var mitt första pass och jag är så sjuuuukt nöjd! Och tacksam över världens bästaste, finaste vice tränare med assistenter som aldrig slutar att tro på mig! Stackars hjärtat började med att vurpa nedför hela backen vid pappa, med hundar, ryggsäck och pilatesboll i ett enda virrvarv! =S Men det gick bra... Sedan har han gjort en del av övningarna också, men han är inte så förtjust vid att vara med på bild tyvärr! 

Nästa pass blir sent på tisdag kväll och så ska jag träffa Jenny på torsdag vid 10:00 -- längtar! Enligt vågen har jag gått ned 15 kilo på 2 veckor! Skulle kunna vara lite fel på den... Men, nej, inte idag, idag tycker jag om den! ; )

Nu drar vi till Texas Steakhouse med 3 av mina fina storebröder och överraskar pappsen! 

Ibland Kokar Det Över...

Phu... vilken dag! Nu börjar de senaste veckornas känslomässiga berg-och-dalbana ta ut sin rätt -- jag tjuter för precis ALLT! Nog för att jag är känslosam i vanliga fall, men det här börjar bli löjligt... Men det är klart, det har hänt mycket och det är mycket oro och ovisshet som har dominerat den senaste tiden.

Idag var det först iväg till jobbet, sedan ett break mitt på dagen då jag åkte till sjukhuset och hämtade hem pappa, upp med honom och se till så han landade lugnt i lägenheten, hem och ut med hundarna och äta lunch, sedan tillbaka till jobbet. Där var det lögn i helvete att hitta en parkering, så jag blev lite sen och väldigt stressad. Sedan var det körigt och mycket att göra  på jobbet typ hela eftermiddagen och det enda jag tänkte på var att jag skulle få svänga förbi Oishii i Sickla Allé och köpa sushi, åka hem till Anders, mysa ned mig i soffan bredvid honom och äta sushi och titta på Sons of Anarchy. Så när den vänliga damen bakom disken berättade att de inte hade någon avocado (ja, jag äter endast avocado-sushi...) idag för att de hade varit så dåliga -- då fick jag verkligen kämpa för att hålla tillbaka tårarna och fixa beställningen för Anders... Men när jag kom ut i bilen så brast ALLT! Helt sjukt ju! Tårarna bara sprutade och tillslut tjöt jag så jag inte kunde andas... Helt normalt... =)
Stackars Anders fick alltså inte bara hem 10 bitr god sushi, han fick även hem ett vrak till sambo som han fick moppa upp från golvet ur en pöl av tårar. Suck...

Men sedan bestämde jag mig för att vi skulle göra ett nytt försök med myskväll i morgon och att denna kväll därmed lika gärna kunde bli träningskväll -- så jag tog med mig alla mina grabbar ut i kylan och drog en liten löprunda! Ganska bra för att rensa ur och nollställa systemen. En vacker dag kanske jag blir den där personen som njuter av den här synen:

Jag hoppas det!