Visar inlägg med etikett Foton. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Foton. Visa alla inlägg

tisdag 1 januari 2013

Ring, Klocka, Ring...

Då har vi tagit farväl av 2012 och det har varit ett av de mest påfrestande åren i mitt liv och framförallt ett där vi kastats obarmhärtigt mellan glädje och sorg.

Vi började året med att nästan förlorade Yoggi, då han på morgonpromenaden bestämde sig för att kolla på fåglar ute på isen vid Sarvsjö träsk hemmavid. Isen var på tok för tunn och han gick igenom och kämpade i det kalla vattnet innan Anders och jag kom i och kunde dra upp honom.
Efter den dramatiska starten så kom vi iväg ned till Kalmar och kunde flytta färdigt Anders och bli en familj på riktigt! <3
Sedan kämpade vi på och kom in i vardagsrytm som sambos och det enda trista var varannan helg på jobbet.
I april for vi till London för att fira 6 månader som par och vi hade en fantastisk långhelg i vår favoritstad och på söndagen den 15/4 så gick min underbara, älskade, fantastiska Anders ned på knä i Kensington Gardens och friade!!! Den absolut lyckligaste dagen i mitt liv så här långt!!! Detta firades stort med familj och vänner vid hemkomsten och planer för ett vårbröllop 2013 påbörjades snart.




I maj kom sedan det värsta tänkbara beskedet: pappa var drabbad av cancer igen. Den här gången en mycket mer aggressiv och svårbehandlad variant som satt sig i lymfkörtlarna. Det var en hård tid som följde, där jag själv blev sjukskriven p.g.a svår depression och panikångest. Pappa kämpade på fantastiskt bra och klagade inte en enda gång under sin långa och svåra behandling. Älskade pappa, det finns ingen jag beundrar så mycket som honom.



På våren hade vi äntligen kommit iväg och fått hundarna trimmade av vår nya favorit: Cindy Pettersson och fått två helt nya hundar på köpet. Det gav utdelning direkt och Harry fick sitt första cert på utställningen hemma i Norrköping till jubel och applåder! Det har vi väntat på länge, men det var Anders första utställning och han förstod alls inte varför jag sagt att det var så svårt... =D



I augusti var det dags för en länge efterlängtad resa norröver tillsammans med pappa och firande av undertecknads 30-års dag. Hundfantast som man är så firades dagen på hundutställning i Svenstavik (Östersund) och älskade lilla Harry-Smarry gav matten bästa presenten i form av sitt andra cert!!!
Veckan i övrigt var helt underbar och precis vad alla behövde efter en prövande sommar -- långa turer på fjället, massor med fiske och en långritt på nordsvenskar samt kallblodstrav på Björnvalla. Inget fattades oss den veckan.




I slutet av augusti fick vi åter prova på att vara valpägare och blev upp över öronen förälskade i lilla Effie som bodde hemma hos oss:



I september bar det av till Gävle för en 3-dagars utställning tillsammans med underbara vänner och älskade, fina Harry tog hem sitt 3:e cert och blev champion mitt i lervällingen!!! Som jag har längtat
och efter det kom vi lite av oss i utställandet...


Under hösten flyttade Anders bror och hans fru hem efter 6 år i hennes hemland Mexico och det är vi väldigt glada över!!! Med sig hade de även två lekkamrater till Harry: goldenhanarna Sid & Seifer.

Hösten ägnades åt att planera en ny framtid, där jag vill lägga mer fokus på mig och min älskade familj och bestämde mig därmed för två saker: att söka tjänstledigt från jobbet för att plugga och att skaffa mig en PT. Detta gick över förväntan och jag trivs väldigt bra med min PT Jenny och i december kom ett besked som var lika oväntat som fantastiskt roligt: jag hade kommit in på Juristprogrammet vid Stockholms Universitet! Så där är planen att studera nu i 4,5 år från och med slutet på januari.
Jul och nyår firade vi med Anders familj och pappa i Stavsjö, underbara dagar!


Hela fina familjen! 





tisdag 4 december 2012

Vintervanor...

Idag var det som sagt första dejten med löpbandet på 2 kilometer och det kunde ha slutat med förskräckelse! Jag gick först 2 minuter och sedan stannade jag för att fixa med iPhonen och hörlurarna (det är sjuuukt dålig musik på mitt gym!!!) -- sedan ställde jag in bandet på 2 km och startade det och RunKeeper-appen samtidigt. Började att springa i 7,5 km/tempo några hundra meter, för att sedan lägga mig på 8,5 km/tempo som kändes helt okej. Efter att jag hade passerat kilometern så började det ta emot lite grann och jag hade blivit väldigt störd av att en kille hade börjat springa två band bort... Så jag tänkte (genialisk idé såklart) att jag skulle testa att blunda och springa för att fokusera bättre... Ja, ni kan själv räkna ut vad som hände... Efter några sekunder slog jag upp ögonen och ramlade av bandet! Jag slog mig inte, stukade bara stoltheten lite, men det får jag skylla mig själv för när jag är så korkad! Det måste ha sett sjukt roligt ut! Jag hade skrattat på mig om jag hade sett någon göra det, så jag hoppas att jag bjöd någon på ett gott skratt... =)
Tyvärr så fanns det tydligen ingen täckning inne på gymmet, så Runkeeper fungerade inte... =( Men enligt löpbandet (som jag knappt har lärt mig att slå på än...) så sprang jag 2,10 km på 15,34 minuter, vilket jag får till 07:30 min/km och det känns väldigt bra! Jag springer numera hela tiden med magen mot handtaget längst fram och det är nog en bra taktik, dessutom känns det som att jag hela tiden ger järnet då och det höjer motivationen.

Sedan tog jag bilen och drog upp till Hellasgården för typ 7 kilometer i snön med hundarna, rena paradiset för hundar och matte! <3

Det är lite mycket snö här, sa Yoggi

Snygg-Harry i bästa overallen!

Mina älskade hundar!!! <3

Här brukar vi stanna och svalka oss, inte så lockande idag...

Himlen såg nästan ditmålad ut för den var så väldigt djupblå.

Skönt att spralla av sig lite utan overall innan hemfärden! =D


måndag 19 november 2012

Underbar Helg!

I fredags kväll fick vi äntligen åka hem till Stavsjö, det var nästan två månader sedan! Det är verkligen en fantastisk känsla av ro, trygghet, värme och kärlek bara man parkerar bilen utanför och ser det stora, mörka huset och vet att familjen väntar på en innanför dörrarna.
Så vi har umgåtts, spelat spel (frågesport), promenerat med hundar, lekt med hundar, ätit gott, sett på film, gått viltspår och bara mått bra. Nu har vi även kommit igång med planering och diskussioner inför vårt bröllop, som det är mindre än 6 månader kvar till! =D
Igår kväll drog vi på hemresan in i det längsta, för nu kommer vi inte hem förrän till Anders födelsedag om 3 veckor.

Älskar er!!!

Spelkväll!!! Älskar't!

Förlovningspresent från Erik & Margarita

Kramkalas med Goldens! Jag & Seifer, Anders & Sid

Jag & Mys-Yoggan kollar på Chocolat...

...med resten av vår fina familj! 





måndag 12 november 2012

Min Underbara Älskade Anders...

...är svår att beskriva med ord.

När vi började skriva till varandra för lite mer än ett år sedan, så var jag övertygad om att någon drev med mig. Att det skulle finnas en person som speglade mig så väl kunde jag inte tro på.
Att det fanns någon som älskade samma litteratur som jag, eller litteratur alls för den delen.
Att det fanns någon som älskar hundar så som jag gör, med ett eget intresse av att tävla & träna dem.
Att det fanns någon som älskar att spela TV-spel nätterna igenom, med tålamod att överleva att jag är världens tävlingsmänniska.
Att det fanns någon som älskade samma filmer som jag, och som helst ser dem på bio precis som jag.
Att det fanns någon som älskade samma musik som mig, allrahelst Johnny Cash.
Att allt detta och så mycket mer kunde rymmas i en och samma människa.
I honom som får mig att le när han sitter djupt försjunken i en debattartikel i DN.
I honom som får kaoset i världen runt mig att stanna upp, bara jag ser honom.
I honom som får mig att tro på mig själv som aldrig förr, på att allt är möjligt med honom i mitt liv.
I honom som man skulle kunna placera var som helst i världen med vilka människor som helst, och han skulle finna sig på några sekunder.
I honom som Harry har funnit sin trygga hamn hos och blivit lugnare än någonsin.
I honom som vi har hittat vår framtid i.

Att sedan denna man skulle välja att spendera sitt liv med mig, med oss och gå ned på knä i London--det är ju en saga i sig.

Min fantastiske bäste vän, blivande make & livkamrat: Jag älskar dig över allt annat!!!
Tack för att du står ut med all galenskap som jag & hundarna hittar på. Tack för att du är du och för att du är min.

söndag 11 november 2012

Om 6 Månader...

... Om jag har tur, så sitter jag här, eller inte precis här, men där jag är--är jag som nygift och världens lyckligaste människa! Det firar vi idag med att skicka ut dessa:

Det blir några stycken...

Nu har vi just kommit hem från en Fars Dags-middag på Texas Longhorn på Skånegatan, där vi överraskade pappa med att Larsa, Hårre & Steif satt och väntade på oss. Pappa blev rejält överraskad och glad också tror jag. Det blev jag med, det är inte så ofta vi ses, mina bröder och jag.

Lekande Lätt!

Idag kom jag mig äntligen för att köra mitt första egna träningspass som Jenny har gjort åt mig! Jag började med 1 km löpning som uppvärmning och tog även ett snyggt personbästa med runt 18 sekunder!!! Bra jobbat tycker jag!


Sedan är problemet att gymmet som jag ska träna på, och där jag träffar Jenny, de har bara öppet måndag-torsdag 16-19... Så jag har inte kunnat lösa någon träningskort och kommer inte kunna göra det förrän jag ska träffa henne nästa gång. Vi bor i en 1:a på 37 kvm och det blir ganska trångt med utfallsgång och andra spännande övningar... Så, vad göra? Tja, utomhus finns det ju rätt mycket plats och mellan oss och pappa finns den här utmärkta träningsplatsen:


Vad tycks?!? =D

Med mig hade jag även min vice tränare Anders och hans två assistenter som övervakade passet:



Sedan hade vi diverse grejer med oss för träningen och körde igång med dagens pass!

*Knäböj: 3 set *10 reps

*Masken: 2 set *5 reps

*Utfallssteg: 3 set *10 reps

Såhär ska det se ut!

Såhär ser det ut när mjölksyran biter till! =)

*Bäckenlyft med boll: 3 set *10 reps

Ganska skönt...

Sjukt mycket jobbigare! ; )

*Armhävningar på knä: 3 set *10 reps

Tillbaka till sandlådan! =)

Sista 5 tar död på mig! Då blir jag såhär arg... =D

*Plankan: 3 *30 sekunder

Ja ja, jag vet, jag skulle sänkt ned baken mer! =D

*Sittande bålrotation: 3 set *20 reps med 2 kgs hantel

Det var mitt första pass och jag är så sjuuuukt nöjd! Och tacksam över världens bästaste, finaste vice tränare med assistenter som aldrig slutar att tro på mig! Stackars hjärtat började med att vurpa nedför hela backen vid pappa, med hundar, ryggsäck och pilatesboll i ett enda virrvarv! =S Men det gick bra... Sedan har han gjort en del av övningarna också, men han är inte så förtjust vid att vara med på bild tyvärr! 
Nästa pass blir sent på tisdag kväll och så ska jag träffa Jenny på torsdag vid 10:00 -- längtar! Enligt vågen har jag gått ned 15 kilo på 2 veckor! Skulle kunna vara lite fel på den... Men, nej, inte idag, idag tycker jag om den! ; )

Nu drar vi till Texas Steakhouse med 3 av mina fina storebröder och överraskar pappsen! 










måndag 5 november 2012

Tillbaka Till Verkligheten!

Jaha, då var man tillbaka efter 6 månader lite drygt, nu på svenska och med nya mål i sikte och nya utmaningar. Det senaste halvåret har i princip bara kretsat omkring pappa och hans sjukdom, det var mitt eget val att vara så involverad som det bara gick. Han gick i princip igenom det helt själv förra gången och jag har varit fast bestämd med att det inte skulle bli så den här gången. Så jag har varit med på samtliga läkarbesök, cellgiftsbehandlingar, röntgen, återbesök och suttit vid hans sida nu när han har varit inlagd med lunginflammation 3 gånger de senaste 5-6 veckorna och det har sett väldigt dystert ut. Jag var sjukskriven för akut stress och panikångest under juni och juli och har dessutom lyckats bli diagnosticerad med struma under den här perioden, så man kan lätt säga att jag har fått mer än nog av sjukhus för resten av mitt liv.
Status på pappa är att han just nu ligger inne på Södersjukhuset sedan förra onsdagen och kommer bli utskriven i övermorgon, förutsatt att inget ändras drastiskt. Han har alltså återigen lunginflammation och den här gången var det riktigt, riktigt illa, jag tror att vi kunde haft svårt att få tillbaka honom om det hade gått lite längre. Så vi har spenderat kvällarna vid hans sjukhussäng och försökt hålla humöret uppe på honom, inte det lättaste med tanke på att han verkligen hatar att vara där och sedan igår ligger han dessutom på sal -- vilket inte underlättar. Men, snart hemma förhoppningsvis. Och jag har planerat en liten överraskning åt honom: i alla fall två av mina bröder följer med oss ut och äter middag på Fars Dag på söndag och det tror jag verkligen att han kommer gilla!
Dessutom kommer han få 2 timmars folkrace-körning i julklapp av mig & Anders och DET kommer nog bli årets julklapp! =) Min fina pappa!



Eftersom hundarna inte får komma in på sjukhuset...