Bröllopsmässan...

I går var det så dags för alla blivande brudars stora högtid: Bröllopsmässan! Det var Karin som tyckte att det var en bra idé från början och jag tänkte att det kunde vara lite kul, jag har ju läst några nummer av Allt om Bröllop och de har massa bra tips och idéer. Jag förköpte våra biljetter för att de blev billigare och skickade sedan en FB-länk till Karin så hon kunde göra likadant.
Nog om det, vi skulle ses vid mässan 13:00 och den var på Nacka Strand, så det var inte så långt för vår del. Lite trassel med att hitta parkering, men det gick bra tillslut. Hade pratat med Karin, som först inte hade någon plånbok med sig och inte kom in, sedan åkte Niclas för att ge den till henne och jag tog så för givet att hon var där inne. Så vi gick in och ställde oss i kö till DEN SÄMSTA GARDEROBEN i världen! Det tog säkert 20 minuter för dem att hänga in jackor åt 10 personer... Och det tog de betalt för...
Sedan skulle vi lokalisera Karin och hon sa att hon minsann stod utanför entrén och vi måste ha gått förbi henne -- trots att det var tekniskt omöjligt att missa någon där. Så frågade hon om vi såg den vita limousinen och det gjorde vi ju -- den stod ju rakt framför oss och då började det bli riktigt konstigt! Så frågade hur de hade åkt efter Nacka Strands-tunneln och då reagerade Karin:
-Nacka Strands tunneln? Jag är ju på Grand Hotel inne i stan!
Då visar det sig att det är TVÅ bröllopsmässor samma helg, på två olika ställen och det var den i stan som jag skickat länk till Karin om -- medan jag själv var helt övertygad om att det var den i Nacka Strand som gällde! =D Snacka om vimsigt! Som tur var så kom Niclas lägligt och var underbar och skjutsade ut Karin till oss.

Så gick vi runt där inne, var med i massa tävlingar, tog goodiebags och pratade massor i någon timme -- sedan bestämde vi oss för att dra till Nacka Forum och sätta oss och planera. Trodde vi ja... Garderobspersonalen kunde inte hitta min jacka... Vi fick vänta i närmare två timmar, fick gå in och leta själva massa gånger och grejen var att både jag & Anders såg när de hängde in den att de inte hängde den på rätt nummer och att det rådde allmänt kaos därinne. När vi började pressa dem lite så blev en blond 16-something så snorkig och otrevlig att jag var på väg in över bänken för att hjälpa henne med lite uppfostran... Det hade varit snyggt. De hjälpte inte till alls, bara sa att deras ansvarige chef inte hade tid att komma och fortsatte springa runt. Då fick jag & Karin tag i någon slags högsta chef, eftersom problemet var att jag hade bilnyckeln i jackan och vi därmed inte kom någonstans utan den... Vi fick gå in och leta en gång till, nu var det färre jackor, men fortfarande ingenting. Vi fick två biljetter till champagnebaren som kompensation, så Karin & Anders fick lite champagne och när mässan snart skulle stänga: då kom den killen som faktiskt varit underbart trevlig och hjälpsam med jackan!
Summa: inte jätteimponerad i det stora hela...

Sedan åkte vi och satte oss på ett café och pratade och planerade och jag måste bara säga: jag kunde inte ha valt en bättre maid-of-honor! Karin får mig att känna mig så lugn, hon tar tag i saker och hon är den första som säger: "Ja, men det ska inte du/ni behöva bry er om" och det är skönt, för jag känner mig helt överväldigad, ganska skraj och ibland lite ensam i allt det här. Men från och med nu så kör vi järnet med avstämning en gång i veckan, jag ska ha telefonkonferens med världens bästa Sara i kväll och det ska bli kul! Mina fina, fina, älskade vänner! Och älskade Anders, han gnäller aldrig, han bara följer med och är så snygg och awesome hela tiden!